Vindkraft i Västra Götaland - En översikt om läget och hur marknaden utvecklas på kort och lång sikt

El-situationen i Västra Götaland

Västra Götaland ställer om och elektrifiering är en viktig del i detta. Västra Götaland är en region mer stor andel industri och en region med industriell produktion som är viktig för hela Sverige och med stor andel export.

Samtidigt är Västra Götaland en region som till stor del förlitar sig på import av energi, och el från andra delar av Sverige och världen. Importbehovet av el är hela 67%.

 

I regionens scenario för elektrifiering till 2030 ser vi ett ökat elbehov om minst 15 TWh/år.

 

Nuläget kring vindkraft i Västra Götaland

Landbaserad vindkraft

Västra Götaland var tidigt ute som svensk region att se en utbyggnad av vindkraft och under många år den region med högst vindkraftsproduktion. Kommunerna i Västra Götaland har en viktig roll att se möjligheterna i en bra vindkraftsutbyggnad. En viktig målgrupp för Power Väst är politiker i kommunerna för att höja medvetandet och kunskapen om vindkraft.

År 2021 fanns det totalt det 591 stycken vindkraftverk med en total effekt på 1 005 megawatt (MW) som producerade drygt 2,2 terawattimmar (TWh) i Västra Götaland. Det vill säga, Västra Götaland ligger högt när det gäller installerad effekt och vindkraftsproduktion per län i Sverige. Under senare år har dock flera av norrlandslänen gått om Västra Götaland.

Så här har utvecklingen inom vindkraft varit sedan år 2000:

 

Inom arbetet med den regionala Vindpiloten för Västra Götaland 2021 redovisades 0,7 TWh/år under byggnation och en prognos ca 3,3 TWh/år elproduktion till 2023.

Bilden nedan visar läget avseende uppförda vindkraftverk, de under handläggning och byggnation.

Sammanfattningsvis är läget kring vindkraft på land i Västra Götaland:

  • Uppfört: ca 1 000 MW som ger 2,68 TWh
  • Under byggnation: ca 240 MW och 0,8 TWh
  • Handläggs: ca 200 MW
  • Regional fördelning på 7,5 TWh/år
    och planering för 22,5 TWh/år
  • Över 200 befintliga vindkraftverk i Försvarsmaktens stoppområden

Genom att titta i Vindkraftskollen (januari 2023) som sammanställer läget utifrån befintliga verk, planerade och under ansökan för tillstånd kan följande summeras:

  • 983 verk är i drift eller under planering. Alltså är ytterligare 356 verk under planering.
  • Totalt skulle dessa producera nästan 6 000 GWh/år eller dubbelt mot dagens elproduktion från befintliga vindkraftverk.
  • Till detta kommer ytterligare 210 verk som ännu ej är koordinatsatta och för vilka inte heller årsproduktionsdata finns tillgänglig.

Att dessa verk etableras och driftsätts är dock inte helt säkert beroende av ekonomiska förutsättningar, tillstånd etc.

 

Havsbaserad vindkraft i Västra Götaland

I Västra Götaland eller direkt utanför territorialgränsen för regionens kommuner planeras ett antal större havsbaserade vindkraftsparker. Kartan nedan visar deras placering och namn.

 

Sammantaget är det fem projekt som totalt kan producera 30 TWh/år. Tillsammans kan de innebära installation om över 500 större vindkraftsverk. Tidplanen för dessa är idrifttagning under perioden 2028–2032.

  • Heimdall: Kapacitet om 2 400 MW, information om antal verk saknas. Ägare: RWE Renewables
  • Vidar: Kapacitet om 1 400 MW på 66–91 verk. Ägare: Zephyr Vind AB och Vattenfall AB
  • Mareld: Kapacitet 1 000–2 300 MW på 77–230 verk. Ägare Freja Offshore (Hexicon AB, Aker Offshore Wind)
  • Poseidon: Poseidon Nord, kapacitet om 800 MW och 61–94 verk. Poseidon Syd, 200 MW på 12–19 verk. Ägare: Zephyr Vind AB och Vattenfall AB.
  • Västvind: 1 000 MW på 50 verk. Ägare Eolus Vind AB.

Värt att notera är även det planerade projekten i Vänern. Stenkalles grund med en kapacitet på 100 MW på 17–18 verk som drivs av Cloudberry Develop AS

Marknadsutsikter för vindkraft i Västra Götaland

Baserat på regionens scenario om ett ökat elbehov om 15 TWh till 2030 och de nuvarande planerna för både land- och havsbaserad vindkraft ser vi att vindkraften kommer vara det absolut största elproduktionsslaget i regionen och det som kommer behöva växa mest.

Baserat på nyckeltal för investeringar i vindkraft globalt ger en ökning om 100 TWh mer vindkraft en marknadsvolym på 366 miljarder SEK (se nedan under global marknad) kan vi sammanställa följande antaganden gällande tillkommande vindkraftsproduktion och i investeringar i regionen

10 TWh/ år      36–37 miljarder SEK

20 TWh/ år      70–75 miljarder SEK

30 TWh/ år      över 100 miljarder SEK

Investeringen motsvarar drygt 18 öre/kWh under en 20-årsperiod (ej inkluderat räntor, vinst, arrenden, driftskostnader etc.

Utöver detta tillkommer investeringar i elnät och elektrifiering inom industri och transporter som möjliggörs av den ökade tillgängliga mängden el.

Studier visar att elnätsinvesteringar ligger i paritet med investeringsvolymerna för ny elproduktionskapacitet. Detta ligger också i linje med de uppgifter som kommunicerats kring behov av investeringar i Sveriges elnät om 1 000 miljarder.

Sammanfattningsvis ger vindkraften stora möjligheter för Sveriges och regionens elektrifiering och uppfyllande av klimatmål.

Samtidigt innebär detta stora investeringsbehov som både kommer skapa ökad sysselsättning och företagande samt vara en ytterst viktig faktor i den gröna omställningen av Västra Götalands näringsliv. Ett näringsliv med industrier och nyetableringar som är ytterst viktiga för Sverige som helhet och landets konkurrenskraft.

 

Vindkraft i Sverige

Bilderna nedan visar utvecklingen av vindkraft i Sverige och var vindkraftsproduktionen är lokaliserad.

 

Ny statistik visar att svensk vindkraft byggs ut som aldrig förr och att beställningarna av ny vindkraft ökade under 2022 års sista kvartal. Men utbyggnadstakten avtar redan efter 2024.

En orolig omvärld med högre inflation och politiska interventioner på marknaden står just nu för de största osäkerheterna, samtidigt som Sverige måste få på plats ny elproduktion snabbt.

Under 2022 stod vindkraften för en femtedel av Sveriges elproduktion, 33 TWh, och 2023 tillkommer vindkraftsproduktion som kan ge ytterligare 6 TWh el till nätet. Under andra och tredje kvartalen 2022 hade Sverige inga nya beställningar av vindkraftsturbiner. Siffrorna för 2022 års sista kvartal visar en liten uppgång: 20 turbiner på totalt 116 MW.

Enligt turbintillverkarnas orderböcker (rapport från Svensk Vindenergi i mars 2023) kommer 2 027 MW installeras under 2023. Detta är i paritet med 2022 (2 054 MW). I dagsläget finns även ordrar på 783 MW för 2024 samt 477 MW för 2025. Alltså inte alls i linje med vad som behövs och planeras.

Bilden nedan visar en fördelning mellan de fyra elprisområdena (Källa: Svensk vindenergi). Här ses tydligt att mest vindkraft installeras i norra Sverige och minst i Södra Sverige, SE4.

Västra Götaland ligger inom SE3 och här förväntas en betydande elektrifiering ske. Det är alltså ytterst angeläget att få till en kraftig ökning av lokal/regional elproduktion.

 

I slutet av 2025 bedömer branschen att vindkraften når en installerad kapacitet på 17 500 MW och en årsproduktion om 52,7 TWh.

Sammanställningen nedan visar uppgifter från Svensk Vindenergis senaste prognos (2022-12-31) över vindkraftens projektportfölj.

 

Vi ser en ansenlig mängd vindkraft som ligger under tillståndsprövning eller ännu tidigare faser. Hela 366 TWh/år ligger i tillståndsfasen (112,7 + 253,4 TWh) och ytterligare 185 TWh/år i tidigt skede.

Marknadsläget utifrån detta påvisar alltså en stor potential men de många hindren på vägen gör att enbart delar av detta kommer att realiseras och stora osäkerheter föreligger för marknadsaktörerna.

En annan slutsats som kan dras är att ökad vindkraftsproduktion kan, och troligtvis kommer, vara den stora möjligheten att uppfylla de prognoser och behov som framkommit på senare tid om ytterst stora ökningar på elproduktionskapacitet. Å andra sidan kommer inte tillståndsprocesser och marknadsförutsättningar möjliggöra denna utveckling kommer stora delar av Sveriges elektrifiering utebli och därmed även försvåra uppfyllandet av landets klimatmål. Värt att notera är också de stora investeringar som kommer krävas. Detta inkluderar både investeringar i elproduktion och elnät.

Baserat på nyckeltal för investeringar i vindkraft globalt ger en ökning om 100 TWh mer vindkraft en marknadsvolym på 366 miljarder SEK (se nedan under global marknad).

Förutom detta tillkommer investeringar i elnät och elektrifiering inom industri och transporter som möjliggörs av den ökade tillgängliga mängden el.

Investeringsviljan är stor men kan inte tas för given på grund av ökad inflation, ökade räntor samt osäkerheter kring framtida elpriser och dess volatilitet.

Vidare har USA antagit The Inflation Reduction Act vilket har lett till att större andel av kapital kanaliseras mot USA istället för EU.

En ytterligare aspekt är kompetensförsörjningen till hela energisektorn som riskerar att bromsa utvecklingen.

 

Vindkraft globalt

Vindkraften växer globalt och är nu troligen över 2 000 TWh/år. 2021 var den 1 870,3 TWh vilket var en ökning om 273 TWh från föregående år. Enligt IEA (International Energy Agency) Net Zero Scenario bör vindkraften nå 7 900 TWh/år till 2030. Detta innebär en årlig tillväxt om 250 GW installerad effekt i genomsnitt vilket är mer än dubbelt än nuvarande tillväxttakt.

 

Kina står för stora delar av tillväxten (runt 70%) och landbaserad vindkraft fortsätter dominera. Havsbaserad vindkraft förväntas dock kraftigt öka andelen under närmaste åren.

Den globala vindkraftsmarknaden var ca 100 miljarder US dollar under 2021. Detta ger ett nyckeltal om ca 366 miljoner USD/TWh ökning. Med en dollarkurs om 10 SEK ger detta ca 3,66 miljarder per ny årsproducerad TWh. Sannolikt kommer denna minska med ökad installationstakt, större verk och årsproduktion samt branschens utveckling. Å andra sidan ser vi ökade materialpriser, inflation och räntor.

Elproduktionspriserna fortsätter nedåt enligt statistik för LCOE (Levelized Cost of Electricity).

Bilden nedan visar utvecklingen fram till första halvåret 2022. Värt att anmärka är LCOE-kostnaden för solenergi som fallit kraftigt samt batterier. Batterikostnaden har dock ökat aningen på senaste tiden på grund av problem med leveranskedjor och materialkostnader.