När vindkraft etableras skapas arbetstillfällen i planerings-, produktions-, bygg- och driftsfaserna. Dessa jobb kan delas upp i direkta, som är kopplade till arbete med själva verken, och indirekta, som tillkommer i andra delar av ekonomin, till exempel ökad näringslivsaktivitet på de platser vindkraften uppförs. En rapport av WindEurope visar att totalt 160 000 personer i EU är direkt sysselsatta i vindkraftens olika led, samt att 140 000 personer är indirekt sysselsatta i olika leverantörsled och service, det vill säga att cirka 300 000 personer sysselsätts direkt eller indirekt av vindkraftsindustrin inom EU.
WindEurope-Local-impact-global-leadership.pdf
Under de senaste 10 åren har en hel del studier försökt uppskatta sysselsättningseffekter, detta är dock ett komplext arbete. I Naturvårdsverkets syntesrapport från 2021 jämförs olika studier. I rapporten finns bland annat ett svenskt exempel där 42 procent av arbetet kopplat till vindkraftsverkens uppförande och drift utförs av regional arbetskraft, och ytterligare 52 procent av icke-regional svensk arbetskraft. En annan studie visar att varje 2,35 MW-verk, under svenska förhållanden, skulle kunna ge 8,33 direkta och 8,66 indirekta årsarbeten under bygg- respektive driftsfas, det vill säga totalt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Studien noterar att de långsiktiga sysselsättningseffekterna verkar vara minst lika stora som de under byggtiden.
Vindkraftens påverkan på människors intressen (naturvardsverket.se)