Vindkraften är en ren energikälla som inte producerar gifter eller utsläpp. Den miljöpåverkan som finns uppstår framförallt vid tillverkning och anläggning av verken samt när de så småningom monteras ner. Utöver det påverkar de landskapet genom att synas och höras.
Precis som människan har de flesta andra djur inga svårigheter att leva i närheten av vindkraftverk men för en del djurarter finns problem som behöver hanteras ansvarsfullt.
Fåglar
Det finns inget som tyder på att vindkraften påverkar beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Det finns en risk att större rovfåglar och vissa vadarfåglar kan påverkas lokalt. Därför krävs särskild försiktighet i områden med mycket rovfåglar eller häckande vadarfåglar, som havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden. Risken att fåglar dödas av vindkraftverk är liten jämfört med annan mänsklig påverkan. Läs mer om risker för fåglar
Fladdermöss
Om vindkraften drivs med hänsyn till fladdermössens jaktbeteende är det liten risk att det kommer att påverka beståndet av fladdermöss. Risken att fladdermöss dödas av vindkraftverk är liten jämfört med risken att de dör på grund av annan mänsklig påverkan. Läs mer om risker för fladdermöss
Landlevande däggdjur
En expertpanel med forskare från olika områden har gjort en sammanställning, analyser och värderat nationell och internationell forskning om vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur. Själva
vindkraftverken påverkar inte i någon större omfattning. Däremot kan vägarna som användas av allmänheten för att nå längre ut i naturen, eller helt enkelt för nöjeskörning påverka däggdjurs aktivitets- och rörelsemönster. Läs mer om risker för landlevande däggdjur
Djur och växter i havet
Det finns få dokumenterade negativa effekter av havsbaserad vindkraft. Det är främst muddring och pålning vid anläggning som kan påverka om det sker på fel sätt. Vid drift överröstas vindkraftverken av ljudet från både vågor och vind och motorljud från fartygstrafik. Ljud från vindkraft i drift stör inte fisk, ryggradslösa djur eller däggdjur som sälar och tumlare.
Film från Vindval om effekter på fiskar
Film om miljöeffekter på djur och växter i havet
Mark och växter
Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1 till 0,2 km2 per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. Vid uppförande av vindkraftverk påverkas skog och växtlighet av byggnationen av vägar och uppställningsplatser. Det är viktigt att ta hänsyn till rödlistade växter, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt samt att dränering av vatten inte skadar området. Läs mer om markbehov och växtlighet
Kreotoper
Ytor som skulle ha varit obrukade kan användas till att anlägga naturmiljöer som kan förbättra växt- och djurliv och förstärka ekosystemtjänster som pollination. De anlagda naturmiljöerna kallas för kreotoper. Exempel på olika kreotoper är bland annat fjärilsrestaurang, och grodvatten. Kreotoperna kan spela en viktig roll i att främja den biologiska mångfalden. Läs mer om kreotoper
Hänsynstagande
Med goda kunskaper, bra planering och rätt placering av vindkraftverken kan negativa effekter minimeras. När en vindpark ska etableras görs en natur- och kulturinventering och en miljökonsekvensbeskrivning. I utredningarna identifieras till exempel känsliga naturtyper och djurarter. I den fortsatta projekteringen tas hänsyn till dessa värden.
Länsstyrelserna har ansvar för tillståndsgivning och har byggt upp stor kunskap om de specifika villkor som behöver ställas för vindkraft i olika miljöer. Det finns utvecklade kontrollprogram så att kraven följs. Läs mer under Prövning och tillstånd.
Tillstånd och kontrollprogram kan också prövas i Miljööverdomstolen.