Är vindkraft dyrt?
För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika sätt att producera ny el måste man titta på vad det idag kostar att producera el i nya anläggningar. Olika källor visar på i princip samma sak. Ny elproduktion kostar från 35-40 öre/kWh och uppåt. En svensk studie från 2014 visar att storskalig vattenkraft har de lägsta kostnaderna osubventionerat och oskattat. I Sverige finns det små möjligheter att bygga storskalig vattenkraft eftersom den är utbyggd förutom fyra älvar med biflöden.
Landbaserad vindkraft kostar i denna studie cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som idag har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.
De senaste åren har priset på vindkraftverk pressats ned och effektiviteten har ökat vilket då pressar ned elproduktionskostnaden. Studien är gjord 2014 och baseras på uppgifter från 2013. Energimyndigheten genomförde en studie av produktionskostnader för vindkraft under 2016 som visar att det finns vindkraftsprojekt motsvarande 60 TWh/år som kan realiseras med en kostnad under 50 öre/kWh. I ett lågkostnadsscenario räknar myndigheten med samma volym till en kostnad på 40 öre/kWh eller lägre. Bloomberg bedömer att produktionskostnaden för landbaserad vindkraft kommer att sjunka med 18,5% till 2025 och med 44% till 2040 jämfört med 2015.
Källor: El från nya och framtida anläggningar, 14:40, Elforsk, Produktionskostnader vindkraft, Energimyndigheten.
När har ett vindkraftverk tjänat in den energi som går åt att producera det?
Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4-6 månaders drift producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för till exempel ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %.
Källa: Rätt plats för vindkraften SOU 1999:75
Marginalprissättning
Elmarknaden omreglerades 1996 från en styrd till en fri marknad. Sedan 1996 sätts priset av aktörerna på elmarknaden, producenter och konsumenter (elhandlare), via Nordpool. Det innebär att varje dag klockan 12.00 talar elhandlarna om hur mycket el de behöver och vilket pris de vill betala, timme för timme det nästkommande dygnet. På samma sätt talar producenterna om hur mycket el de kan producera och till vilket pris. Sedan matchas konsumtion och produktion ihop och det pris producenterna vill ha för den volym elhandlarna vill ha blir gällande. Det priset är det som då gäller för alla aktörer under respektive timme.
Då det finns elproduktion som har låga rörliga kostnader och de som har höga, används de med lägst kostnad först och sen dyrare upp till den el elhandlarna efterfrågar. Det kan tyckas märkligt att energislag med låga kostnader får samma ersättning som de med högre kostnader, men beror på att ny produktionskapacitet ska kunna byggas. Om producenterna inte kan leverera den el elhandlarna efterfrågar till det pris elhandlarna vill betala stiger priset. Då minskar efterfrågan så att balans uppstår. Om ett underskott av produktion blir långvarigt motiverar det investeringar i ny elproduktion.
Källa: Elmarknadsinspektionen.
Hur kan vindkraft sänka elpriset?
På elmarknaden sätts priset timme för timme klockan 13 dagen innan. Då är producenterna med och lägger bud och talar om vad de vill ha för den el de producerar. Utgångspunkten är rörliga kostnader som man alltid vill ha täckning för och dessutom de fasta kostnaderna som man över tid måste ha täckning för. Om det ska blåsa mycket kommande dag lägger vindkraftsproducenterna bud med mycket el eftersom de räknar med att vindkraftverken kommer att producera mycket. Denna el puttar då bort dyrare el från marknaden då den inte behövs. På så sätt sjunker elpriset om det blåser mycket.
Källa: Elmarknadsinspektionen.
Samhällsekonomiska studier
En investering innebär att människor sysselsätts både under tillverknings-, bygg- och driftsfasen. Genom att räkna på hur många människor som sysselsätts går det att räkna ut hur mycket pengar som går tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. En studie, gjord av IUC Sverige, över en fiktiv park med 20 stycken 2 MW vindkraftverk visar att det handlar om 66 miljoner kronor som går tillbaka till samhället under en 25-årsperiod. Till detta kommer sen lönsamheten för vindkraftsägaren och att det handlar om förnybar energi.
Källa: SEK-presentationen.
IUC har även tittat på samhällsekonomiska och sysselsättningseffekter vid en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige. Beräkningar visar på totalt 2905 miljoner kronor i intäkter samt cirka 18 000 jobb vid byggnation av två havsbaserade vindkraftsanläggningar (Krigers flak och Storgrundet). Vid utbyggnad av 8 havsbaserad vindkraftspark skulle effekten bli 60 000 svenska årsarbeten och 19,5 miljarder i samhällsintäkter. Dessutom skulle tillförseln av cirka 25TWh ge en sänkning av elpriset på 7-8 öre/kWh.
Källa: IUC SEK samhällsekonomisk kalkyl – havsbaserad vindkraft.
El från nya anläggningar
För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika sätt att producera ny el måste man titta på vad det idag kostar att producera el i nya anläggningar. Olika källor visar på i princip samma sak. Ny elproduktion kostar från 35-40 öre/kWh och uppåt. En svensk studie från 2014 visar att storskalig vattenkraft har de lägsta kostnaderna osubventionerat och oskattat. I Sverige finns det små möjligheter att bygga storskalig vattenkraft eftersom den är utbyggd förutom fyra älvar med biflöden.
Landbaserad vindkraft kostar i denna studie cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som idag har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.
De senaste åren har priset på vindkraftverk pressats ned och effektiviteten har ökat vilket då pressar ned elproduktionskostnaden. Studien är gjord 2014 och baseras på uppgifter från 2013. Energimyndigheten genomförde en studie av produktionskostnader för vindkraft under 2016 som visar att det finns vindkraftsprojekt motsvarande 60 TWh/år som kan realiseras med en kostnad under 50 öre/kWh. I ett lågkostnadsscenario räknar myndigheten med samma volym till en kostnad på 40 öre/kWh eller lägre. Bloomberg bedömer att produktionskostnaden för landbaserad vindkraft kommer att sjunka med 18,5% till 2025 och med 44% till 2040 jämfört med 2015.
Källor: El från nya och framtida anläggningar, 14:40, Elforsk, Produktionskostnader vindkraft, Energimyndigheten.
Vindkraftens påverkan på fastighetspriset
Inga studier visar på att fastighetspriser minskar på grund av vindkraftsparker i närheten. Flera studier har gjorts men inga signifikanta skillnader har kunnat visas mellan fastigheter på platser med och fastigheter på platser utan vindkraft.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”
Studier om påverkan
Tre studier som utförts för att undersöka om fastighetsvärdet påverkas av närliggande vindkraftsanläggningar samstämmer i sina slutsatser att så inte är fallet. De tre studierna skrevs i England (2007), USA (2009) och Sverige (2010).
I den svenska studien från 2010 har uppgifter om 42 000 småhusförsäljningar i 78 kommuner samlats in och studerats. Lokaliseringen av bostadshusen var inom 5 kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar som driftsattes mellan 2001 och 2007. Hälften av försäljningarna skedde efter den aktuella vindkraftsanläggningen tagits i drift. Omgivande kommunområden som var längre än 5 km från närmaste vindkraftsanläggning har använts som referensmaterial. Studien kan inte fastställa något samband mellan nya vindkraftsetableringar och priserna på närliggande bostadshus. Eftersom prisutvecklingen varit starkare i de områden, som är närliggande till vindkraftsanläggningar, har slutsatsen dragits att det är andra samband som har påverkat fastighetspriserna.
Källor:
• ”What is the impact of wind farms on house prices?”, Peter Dent och Dr Sally Sims på Institutionen för Fastigheter och Byggnation vid Oxford Brookes Universitet, England.
• ”The impact of wind power projects on residential property values in the United States: a multi-site hedonic analysis”, av Ben Hoen, Ryan Wiser, Peter Cappers, Mark Thayer och Gautam Sethi från Ernest Orlando Lawrence Berkeley Nationella Laboratorium, USA.
• ”Vindkraft i sikte – Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?”, skrevs på uppdrag från Svensk Vindenergi av ÅF med Tryggve Sigurdson som projektledare och Maria Lundberg, Eva Andersson, Karolina Selstam, Eric Lundberg och Christer Wilhelmsson som utredare. Länk: Vindkraft i sikte.