Hur kan vindkraften påverka människor på olika sätt? Hur hanteras människors motstånd eller oro för störningar? Läs här om buller och påverkan på landskapet med mera.

Vindkraftens utbyggnad påverkar människors intressen olika beroende på om personen är markägare, permanentboende, sommarboende eller turist. Alla upplever och använder landskapet på olika sätt. Den som söker lugn och ro kan känna sig störd av vindkraftverk medan den som äger mark kan se verken som en inkomstkälla.

De viktiga frågorna måste ges utrymme att diskuteras. Det är viktigt att skapa tillit och tidigt bemöta den eventuella oro som kan finnas och att ta vara på lokalbefolkningens perspektiv. När alla perspektiv kommer fram kan dessa kan tas tillvara i planeringsprocessen.

Tidig delaktighet i planeringen
Det finns stora fördelar med att allmänheten involveras tidigt i planeringen för vindkraft. Detta kan skapa ett förtroende för den information som experter; till exempel handläggare och projektörer ger.

Landskapsanalys är ett exempel på en strategi för att på ett tidigt stadium involvera människor i en vindkraftsprocess. Det räcker inte att använda NIMBY (Not in my Backyard) som förklaring till motståndet till vindkraft. Det finns många andra faktorer som kan medverka till att människor är positiva eller negativa till vindkraft.

Det handlar mycket om att välja rätt plats ur visuell synpunkt med hänsyn till platsens identitet och värden samt på betydelsen av allmänhetens deltagande i planeringsprocessen och på möjligheterna till lokalt ägande.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”

Ljud
När människor reagerar över vindkraft är det i allmänhet ljudet från vindkraftverk som oroar och som kan vara besvärande. Det finns en oro att ljudet och särskilt lågfrekvent och infraljud, kan skada hälsan. Flera studier har genomförts inom detta område och forskningen visar att ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet inte är högre än för många andra vanligt förekommande bullerkällor i miljön. För närvarande finns det inga belägg för att infraljud (1–20Hz) bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Gränsvärdet för hur mycket ett vindkraftverk får låta är 40dBA. Personer som ser vindkraftverk störs av ljudet i högre grad än de som inte ser verken. Påståenden om att vindkraft skulle orsaka vibroakustiska sjukdomar och ”vindkraftssyndrom” saknar belägg.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”

Skuggor
Skuggor från vindkraftverk kan ibland upplevas som besvärande. Skuggor kan förekomma när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är igång. Det finns dock regler för detta.

Den maximalt möjliga skuggtiden för störningskänslig bebyggelse får inte överstiga 30 timmar per år och inte mer än 8 timmar per år och 30 minuter om dagen.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” 

Turism
Turismen kan påverkas positivt eller negativt av vindkraftsetableringar. Personer som söker ”orörda” platser och planerar sin resa för att just besöka ett särskilt natur- eller kulturområde upplever sig mer störda av vindkraftverk än dem som besöker musik- eller idrottsevenemang. I dessa fall är resan ett medel för att nå ett mål. När det gäller turismen så är den lokala förankringen av stor betydelse. Internationella studier visar att det saknas stöd för uppfattningen att vindkraftparker skulle utgöra ett hot mot turism. Det saknas dock resultat som bekräftar att så är fallet efter det att en utbyggnad har skett.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”.

Landskapsbild
Genom den stora utbyggnad som vindkraften i Sverige står inför kan vi räkna med att vindkraftverk kommer att bli ett allt vanligare inslag i landskapsbilden. I och med att utvecklingen går mot allt högre verk blir de mer framträdande i det öppna landskapet. Större verk har dock betydligt lägre rotationshastighet än små, och långsammare rörelser uppfattas normalt som mindre störande. Och färre stora verk kan producera mycket mer el än många små.

Genom att använda sig av datorprogram går det att simulera hur en etablering kommer att förändra landskapsbilden.

Vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden är den vanligaste stötestenen i samband med vindkraftsetableringar. Det går att planera en vindkraftsetablering så att påverkan uppfattas som mindre, genom att till exempel gruppera verken. Vindkraftverk i ett öppet jordbrukslandskap eller i ett kulturlandlandskap med bevarandevärden, upplevs som mer dominant i landskapet än om vindkraftverken placeras i ett industrilandskap.

Det finns en mängd principer som styr hur vindkraftverk ska placeras i ett landskap, både då det gäller kraftverkens placering i förhållande till varandra och till annan bebyggelse.
Källa: Vindval ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”.

Boverket: Vindkraften och landskapet- att analysera förutsättningar och utforma anläggningar.

Mer utförliga texter finns samlat under Prövning och tillstånd.