Markägare som upplåter sin mark till vindbruk, dvs elproduktion från vindkraftverk, får ersättning för detta genom arrendeavtal. Det kan också finnas möjlighet att få ersättning för mark som ligger inom vindupptagningsområdet runt vindkraftverket, det vill säga den yta där andra markägare inte själva kan sätt upp vindkraftverk utan att produktionen från båda kraftverken skulle påverkas negativt.
Markåtkomst (energimyndigheten.se)
Många samhällen ersätts också med olika varianter av bygdemedel, dvs när bygden där vindkraften etableras får del av de intäkter vindkraften ger. Bygdemedel bygger på frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsprojektören och bygden och ofta går pengarna till en ekonomisk förening med ansvar att fördela ut pengarna. En variant av bygdemedel är den så kallade ”Garantiamodellen”, där medel som sätts in i den ekonomiska föreningen används som riskvilligt kapital till småföretag i bygden, vilket kan vara gynnsamt för det lokala näringslivet.
Åtgärder för lokal nytta vid vindkraftsetableringar (energimyndigheten.se)